Palliativ vård – behov och inriktning

I Sverige avlider cirka 1% av befolkningen varje år. Det innebär att cirka 1000 personer i hela sydöstra Skåne avlider under ett år. 80% av dessa dödsfall är förväntade, och i behov av någon form av palliativ vård. 25% av dessa förväntas ha komplexa och omfattande palliativa vårdbehov som kräver den specialiserade palliativa vårdens resurser.

I sydöstra Skåne ger Specialiserad Palliativ vård (slutenvårdsplatser och ASIH) i nuläget vård till cirka 200 patienter, alltså 25% av dem med behov av palliativ vård. Härigenom bedöms behovet av specialiserad palliativ vård vara uppfyllt i denna del av Skåne. När det gäller den allmänna palliativa vården, som primärvården och kommunerna i samverkan ansvarar för och som cirka 600 personer i sydöstra Skåne behöver, är utvecklingsbehoven stora. Detta gäller även Simrishamns kommun.

Definition av Palliativ vård enligt NRPV 2020 (Nationella Rådet för Palliativ Vård)
Aktiv vård med helhetssyn genom behandling av personer med allvarligt lidande på grund av svår sjukdom och särskilt hos personer nära livets slut.
Målet är att främja livskvaliteten för den sjuke och för närstående:
– Lindra lidande genom behandling av smärta, psykiska, sociala och existentiella problem.
– Sker i dialog med patient och närstående.
– Sker vid behov samtidigt med sjukdomsspecifik behandling.
– Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden.
– Stöd till närstående före och efter dödsfallet.
– Olika kulturella värderingar bejakas.
– Tillämpas inom alla vårdformer.
– Tillgång till specialiserad palliativ vård skall finnas

Allmän respektive Specialiserad Palliativ vård
Av de som dör i Sverige bedöms cirka 80% ha behov som kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård – Allmän palliativ vård.
Cirka 20% har mera komplexa symtom eller behov som kräver särskild kunskap och kompetens i palliativ vård – Specialiserad palliativ vård.

Allmän palliativ vård skall kunna ges av personal som inte enbart har som uppgift att arbeta med palliativ vård utan också har andra arbetsuppgifter inom primärvård, slutenvård och i hemsjukvård samt vård och omsorgsboende i kommunal regi.

All palliativ vård, också allmän, bygger på multiprofessionellt teamarbete. I allmän palliativ
vård kan teamet se olika ut men skall alltid innehålla läkare, sjuksköterska, undersköterska
och vid behov också fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator.

Läkaren har det medicinska ansvaret för planering och genomförande av vården.
● Ska ta ställning till varför målet med vården ska skifta från bot till lindrande behandling i livets slutskede.
● Ska också ta ställning till behandlingsbegränsningar vilket sker i samband med ett brytpunktssamtal med den sjuke och anhöriga och teamets övriga medlemmar.
● Läkaren ska också sanera läkemedelslistan och ordinera behovsmediciner vid smärta, andnöd, oro, ångest, illamående och rosslig andning. Dessa läkemedel ges oftast som subkutan injektion.
● Ska säkerhetsställa att skattning av symtom görs med validerade skattningsinstrument.
● Ska ha en dialog med den sjuke och närstående om det aktuella tillståndet.
● Brytpunktssamtalet och behovs ordinationerna ska dokumenteras i den sjukes journal.

Ett klart behov av utbildning i palliativ vård finns för läkare, särskilt inom primärvården, men
också inom sluten vård.

Sjuksköterskan har en central roll i teamarbetet genom att leda och samordna det patientnära arbetet. Skall ha regelbunden kontakt med den sjuke och anhöriga.
Ska informera övrig vårdpersonal om vårdens inriktning.
Ska genomföra eller delegera skattning av symtom enligt lokala rutiner.

Undersköterskan har en central roll för god omvårdnad och arbetar oftast närmast den sjuke och anhöriga och observerar därför ofta först förändringar i den sjukes tillstånd och förmedlar detta till ansvarig sjuksköterska och läkare. Har därför en viktig roll i teamarbetet.

Vid förflyttning av en patient med palliativa vårdbehov mellan olika vårdformer krävs noggrann rapportering av aktuellt tillstånd och planerade åtgärder och vad som diskuterats vad gäller begränsningar i behandlingen.

Allmänt är behovet av utbildning i palliativ vård stort för alla som arbetar inom vård och omsorg, både i regional och kommunal regi.

Specialiserad palliativ vård behövs vid komplexa vårdbehov där basal symtomlindring är otillräcklig och vid komplex psykosocial/existentiell kris. Vården sker via slutenvårdsplatser eller ASIH (Avancerad Sjukvård i Hemmet). Den sjuke bedöms vid besök på vårdavdelning eller i hemmet efter mottagen remiss.

Bedömning för anslutning till specialiserad palliativ vård sker enligt nedan:
1. Patienten lider av en obotbar, progressiv sjukdom i ett avancerat stadium med komplexa symtom, som cancer, svår neurologisk sjukdom, kronisk hjärt-eller njursvikt, KOL i slutskede.
2. Ett brytpunktssamtal skall ha ägt rum mellan patientens ansvariga läkare och anhöriga och patienten skall vara införstådd med att vården är palliativt inriktad.
3. Det föreligger ett aktuellt lidande som det palliativa teamet har kompetens att ta hand om.
4. Den nuvarande vårdformen är inte tillräcklig för patientens behov.

Hospice Österlen skall verka med ovanstående definitioner av palliativ vård som grund.

Region Skåne och Skånes kommuner tecknade 2016 ett avtal om “ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne”. Parterna har också gjort en överenskommelse om palliativ vård som i stort följer det som är skrivet i nationella och internationella dokument enligt ovan. Utvecklingen av den allmänna palliativa vården ska i enlighet med detta avtal och denna överenskommelse ske i samverkan mellan regionen och kommunerna.